Matavfall blir fordonsgas

Vi var ett tiotal personer som fick en intressant och givande guidning av reningsverket och biogasanläggningen i Falköping av Joakim Andersson.

Joakim började med att berätta om de olika delarna av reningsverket och biogasanläggningen. Han visade på stort flygfoto var de olika delarna var belägna och deras funktion i processerna.

 

 

 

Här tippar lastbilarna av de insamlade bruna påsarna. Matavfallet samlas in i sju kommuner och körs till Falköping för att förädlas till biogas.

 

 

 

I tippgropen där det ligger stora mängder bruna påsar luktar det in så gott.

 

 

 

Matavfallet går sedan till en kvarn där det mals och blir till en trögflytande sörja som kallas slurry
samtidigt som en del material som har hamnat i den bruna påsen av misstag sorteras bort t.ex ketchupflaskor och matskedar.


Till höger i den vita skålen finns slurryn och på skyffeln intill en del av de som sorteras bort

 

 

Slurryn går sedan till en rötkammare där det rötas ca 27 dygn vid 55 gr. Då ger det ifrån sig metangas som förädlas i en annan del av processen varefter det kan användas som bränsle till bilar och bussar. I Falköping drivs tre st stadsbussar samt alla sopbilar med denna gas. Det används också till uppvärmning av reningsverket lokaler och i processen, bl.a för att höja temperaturen till 55 gr i rötkammaren. Fordonsgasen säljs bl.a i macken vid Coop.

Kvar efter rötningen av matavfallet blir Bio-gödsel, den är godkänd för ekologiskt jordbruk och beställs hos PR-slamsugning. Detta högkvalitativa gödsel kostar bonden lite pengar.

Reningsverkets motsvarande slam får ej användas till gödsling av fält för livsmedelsproduktion, detta får bonden betalt för att ta emot.